www.krognoshuset.se

Recension i Sydsvenskan 27 feb 2016

Vem som än vinner
är det vi
som förlorar

På Krognoshuset pågår det en begravning av vår gemensamma framtidstro. Från fönsterna har svarta fanor hängts ut. Kollektivet är upplöst. Borta är den gemensamma kampen. Istället ett handslag på att inget går att förändra. En tyst överenskommelse.

Den svarta färgen är ett genomgående tema i Ella Tillemas utställning. Svart som sorgen, och som känslan av att vi inte längre tror att det kan bli bättre. Svart som det tomrum hoppet lämnat hos oss. Från ovanvåningen hörs toner som av ett begravningståg, där själva sångerna sjunger ut sorgen över sin egen död.

Den svarta färgen är hotfull. I det svarta kan det finnas saker vi inte kan se och mörker har en förmåga att dölja. Den svarta färgen är som svarta hundar, på jakt efter villebråd i mörka skogars utkanter. Hundar som tålmodigt väntar på rätt tillfälle att slå till.
Men mörker kan också erbjuda skydd och vara en plats för motstånd att växa. Kanske kan den svarta ytan sprängas av krafter vi inte visste fanns. De som står tysta och bara ser kanske en dag får nog?

Kanske kan ett tomrum fyllas av något annat, av någon annan.