FORNSTORA DA'R
Oscar Guermouche
30 september - 4 november 2023
Oscar Guermouche
30 september - 4 november 2023
Fornstora da’r av Oscar Guermouche utgörs av en svensk flagga i gråskala, likt ett svartvitt fotografi, en minnesbild. Verkets utgångspunkt är nationalsångens rad ”Du tronar på minnen från fornstora da’r”.
Sveriges flagga, med utformningen ”gult udi korssvijs fördeelt påå blott”, kan spåras tillbaka till 1500-talet, och själva färgkombinationen ända till Magnus Ladulås tid. Ändå skulle det dröja till 1800-talets andra hälft innan flaggning började förekomma, då bara vid officiella byggnader, och det är bara lite drygt hundra år sedan som svenska flaggan fick sitt genombrott hos allmänheten.
Flaggningens plötsliga intåg kom samtidigt som idén om en nationell identitet tog form. Sverige skulle enas och renas: Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket utgavs, svenskt medborgarskap reglerades, konstnärer heroiserade Karl XII och blonderade Gustav Vasa, svenska skallar uppmättes, visans svarta lamm blev vitt, grå hus blev röda stugor, det vänaste land uppå jord besjöngs. Sverige konstruerades.
1800-talets nationalromantik byggde på att återskapa minnet av en tid då landet var som det borde vara, av fornstora da’r. Den svenska nationalstaten var blott ett minne redan när den kom till. Och idag bygger den nationella rörelsen sin vision på minnet av detta minne. I romanen Patrioter (2006), om ultranationalism i svensk nutid, skriver Astrid Trotzig: ”Minnet är selektivt och opålitligt. Man kan minnas fel. Man kan minnas saker som aldrig har hänt.”
Sveriges flagga, med utformningen ”gult udi korssvijs fördeelt påå blott”, kan spåras tillbaka till 1500-talet, och själva färgkombinationen ända till Magnus Ladulås tid. Ändå skulle det dröja till 1800-talets andra hälft innan flaggning började förekomma, då bara vid officiella byggnader, och det är bara lite drygt hundra år sedan som svenska flaggan fick sitt genombrott hos allmänheten.
Flaggningens plötsliga intåg kom samtidigt som idén om en nationell identitet tog form. Sverige skulle enas och renas: Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket utgavs, svenskt medborgarskap reglerades, konstnärer heroiserade Karl XII och blonderade Gustav Vasa, svenska skallar uppmättes, visans svarta lamm blev vitt, grå hus blev röda stugor, det vänaste land uppå jord besjöngs. Sverige konstruerades.
1800-talets nationalromantik byggde på att återskapa minnet av en tid då landet var som det borde vara, av fornstora da’r. Den svenska nationalstaten var blott ett minne redan när den kom till. Och idag bygger den nationella rörelsen sin vision på minnet av detta minne. I romanen Patrioter (2006), om ultranationalism i svensk nutid, skriver Astrid Trotzig: ”Minnet är selektivt och opålitligt. Man kan minnas fel. Man kan minnas saker som aldrig har hänt.”
Oscar Guermouche är konstnär, född 1977 i Stockholm och bosatt på Öland. Han är utbildad på Institutionen för konst vid Konstfack (MFA 2009) i Stockholm.
I sin praktik utgår Guermouche från språket som bärare av identiteter. Han fokuserar på kopplingar mellan text och kropp, bland annat utifrån frågor om självbild, biografi och minne. Med bakgrund i Nordafrika, men född i Sverige, har även nationstillhörighet, hem och hotbild blivit framträdande komponenter i flera av hans verk; han har använt sig av exempelvis svenska flaggor, Vilhelm Mobergs utvandrarserie och Ikeas Billybokhylla.
Guermouches arbete har ställts ut på bland annat Nationalmuseum och Magasin III i Stockholm, Göteborgs konsthall, National Centre for Contemporary Art i Moskva, Kunsthalle Rostock och Sleepwalker Projects i Toronto. 2020 medgrundade han konstboksförlaget Praun & Guermouche med utgivning representerad i samlingar som Bibliotheca Alexandrina i Alexandria, Columbia University Libraries i New York, Getty Research Institute i Los Angeles, Kaminoge Library i Tokyo och The Women’s Library i Sydney. Vidare är han återkommande föreläsare och gästlärare på bland annat Kungliga konsthögskolan och Akademin Valand, och sedan 2023 är han gästlektor på Konstfack. 2023 tillträdde han även som ansvarig för utbytesprogrammet Konst och industri på Vandalorum i Småland.
I sin praktik utgår Guermouche från språket som bärare av identiteter. Han fokuserar på kopplingar mellan text och kropp, bland annat utifrån frågor om självbild, biografi och minne. Med bakgrund i Nordafrika, men född i Sverige, har även nationstillhörighet, hem och hotbild blivit framträdande komponenter i flera av hans verk; han har använt sig av exempelvis svenska flaggor, Vilhelm Mobergs utvandrarserie och Ikeas Billybokhylla.
Guermouches arbete har ställts ut på bland annat Nationalmuseum och Magasin III i Stockholm, Göteborgs konsthall, National Centre for Contemporary Art i Moskva, Kunsthalle Rostock och Sleepwalker Projects i Toronto. 2020 medgrundade han konstboksförlaget Praun & Guermouche med utgivning representerad i samlingar som Bibliotheca Alexandrina i Alexandria, Columbia University Libraries i New York, Getty Research Institute i Los Angeles, Kaminoge Library i Tokyo och The Women’s Library i Sydney. Vidare är han återkommande föreläsare och gästlärare på bland annat Kungliga konsthögskolan och Akademin Valand, och sedan 2023 är han gästlektor på Konstfack. 2023 tillträdde han även som ansvarig för utbytesprogrammet Konst och industri på Vandalorum i Småland.
